Dagens ord: ”menlös”

Vi närmar oss Menlösa barns dag, eller som den heter sedan år 2000, Värnlösa barns dag, eftersom ordet menlös ändrat betydelse. 

Om jag säger om någon person att den är menlös är det inte särskilt snällt. Menlös i dag betyder oförmögen och även oförarglig och intetsägande. Ingen vill bli kallad vare sig oförmögen eller intetsägande och knappast oförarglig heller. 

Menlösa barns dag infördes i kyrkan redan på 300-talet till åminnelse av de oskyldiga barn som Herodes lät döda i sin jakt på judakonungen. Dagen, den 28 december, var en helgdag i Svenska kyrkan fram till 1772, men finns ännu kvar i almanackan, men nu med namnet Värnlösa barns dag. 

I Svenskfinland kallas den ännu Menlösa barns dag och på finska Viattomien lasten päivä, på norskt bokmål enbart Barnedag på danska Børnedag och den kyrkliga benämningen på latin är Innocentum festum martyris.

Enligt SAOB är menlös ett fornsvenskt ord som betydde framför allt oskyldig, men även (om unga flickor) jungfrulig och kysk. Det kunde även betyda oskuldsfull och ofarlig, m.m.

Dagens ord: ”finaste” (absolut superlativ)

Bäste broder! Käraste syster! 

Det här sättet att använda superlativformen av adjektiv kallas absolut superlativ. Det känns igen genom att uttrycket saknar bestämd artikel och att substantiven står i obestämd form. På samma sätt kan man säga att klänningen är gjord av finaste linne. Det handlar alltså inte om den bäste brodern, den käraste systern eller det finaste linnet, utan superlativformen har förlorat sitt syfte att jämföra företeelserna; en bra bror, en bättre bror, den bästa brodern. 

Bruket har nu spridit sig från dessa ganska ovanliga och tämligen fasta former till Facebook och bloggar och vi kan nu läsa finaste du, finaste svärmor, snyggaste brorsan, etc. Alla är uttryck som inte betyder att någon är finare eller snyggare än någon annan utan är bara ett slags förstärkning när grundformen av adjektivet (fina du) inte räcker till.

Företeelsen är ny, bara något decennium gammal, och man får lätt intrycket (Bevis saknas!) att det framför allt används av unga kvinnor som skriver om nära (förstås) relationer.

Många tycker nog att det är löjligt, men som med allt annat i språket kan man välja att uppröras, ta det till sig, eller ignorera det.
Varsågod och välj! 

---

Man kan ju tillägga att det också finns något vi kallar absolut komparativ, t.ex. i uttrycken en äldre dam, min bättre hälft, en större summa pengar, etc.

Dagens ord: ”rucola”, ”senapskål”, ”sallat” och ”sallad”

Ordet rucola är inlånat från italienskan, men har av någon outgrundlig anledning försetts med ett extra c. Jag undrar varför. Inget annat språk stavar ordet med två c.

Växten heter senapskål, medan den som sallat som används i sallad kallas rucola. Hänger ni med? 

Det vetenskapliga latinska namnet på växten är Eruca vesicaria och på svenska senapskål. 

I alla tider har man ändrat namn på kött vi använder som mat. Ko är inte ko när det hamnar på tallriken utan nöt- eller ox- och gris blir fläsk. Likadant på engelska och franska, lamb/mutton, calf/veal, etc. Samma sak är det med grönsaker. Vi äter hellre en aubergine än en äggplanta. Om rucola skriver Fredrik Lindström att den ”doftar medelhav och sommar” medan senapskål ”snarare luktar gödsel eller skolmatsal i glesbygd”. Men Lindström stavar det ruccola. 

I SAOL kallas ruccola en ”variantform till rucola” och Språkrådet skriver ”Namnet på grönsaken är inlånat från italienskan, där ordet stavas rucola, d.v.s. med ett c. Stavningen med två c har uppstått i svenskan, möjligtvis för att den ger mindre tveksamheter om uttalet, och denna stavning är nu den absolut vanligaste i svenskan.” Om det nu råder tveksamheter om uttalet kan man ju tycka att det borde stavats ruckålla i stället för det osvenska -cc-. NE skriver dock ”rucola, rucolasallat, roquette, namn på bladen främst från arten senapskål.” 

Vi vägrade stava juice jos. På samma sätt kan vi vägra stava rucola ruccola. 

Så sallat och sallad. Sallat är växten, och när vi ställer den på bordet – oftast blandad med dressing och andra grejer – blir den sallad.

Dagens ord: ”skrupler”, ”skrupulös”, ”skrupelfri”

skrupler betyder samvetsbetänkligheter. En person utan skrupler är en samvetslös person. Den kan också kallas skrupelfri och är således utan betänkligheter. Detta anser vi för det mesta vara en negativ egenskap. 

Ändelsen -lös i skrupulös har ingenting med det svenska ordet lös att göra utan vi har lånat ordet från franskans scrupuleux (uttalas skrypylö). Skrupulös är motsatsen till skrupelfri, en person som är skrupulös har betänkligheter, en samvetsgrann, eftertänksam och noggrann person. En vanligen positiv egenskap. 

Ordet skrupellös ser man ibland, men det bör absolut undvikas eftersom det lätt blandas samman med skrupulös. Skrupellös är upptaget i SAOB som en synonym till skrupelfri, men ordet står inte i NEO eller SAOL. 

Orden kommer av latinets scrupulus som betyder liten sten eller bekymmer och har förekommit i svenskan sedan 1600-talet.

Dagens ord: ”eho”, ”evad”, ”ehuru", ”emedan”, ”enär” och ”ity”

Några läsare har ställt frågor om dessa ord så jag tar dem i ett svep eftersom de har en del gemensamt. Det första man ser är ju att de är ålderdomliga och knappast några vi använder dagligen. Om man inte läst Karl XII:s Bibel eller äldre psalmböcker har man kanske till och med missat de flesta. 

eho, evad, ehuru och emedan är alla fornsvenska ord. De två första är pronomen och de två andra konjunktioner. De har det gemensamt att förstavelsen e- faktiskt är det fornsvenska ordet e eller ä som betyder alltid. Ordet æ finns i isländskan med betydelsen allt, alltid.

• eho betyder vem som helst. Ex.: "Kom, jordens barn, eho du är..." (Sv.ps 548, 1937) 
• evad betyder vad än (som). Ex.: "Blott en dag, ett ögonblick i sänder, Vilken tröst, evad som kommer på!" (Sv.ps. 355, 1937) 
• ehuru betyder fastän. Ex.: "Herre Jesus Kristus, dig vare evigt lov, att du, ehuru rik, blev fattig för vår skull" (Högtidsbön, 1932) 
• emedan betyder av den orsaken att eller eftersom. Ex.: "Du svettas blod uti din nöd, Emedan dig. Guds vredes glöd Så jämmerliga plågar." (Sv.ps. 84, 1937) 

• enär betyder eftersom, men här är e- något annat, nämligen ett försvagat i och ordet enär är från 1800-talet. Ex.: "Troende att det var bränvin på flaskan, enär gårdens mejerist plägade hafva sådant stående där." (Sundsvall Tidning, 1888) 
• ity är ett adverb som bör följas av ett att och betyder av den anledningen (att) Ex.: "Det kommer jag aldrig att göra, svarade Stina, ity att jag inte är slik en nedrig skvallertacka." (A. Lyttkens, 1975) Ordet finns belagt från 1500-talet. 

Ett försök att använda samtliga dessa fina ord i en mening:

Eho som kommer och evad den medför kan jag, ehuru jag ville, emedan jag är sjuk enär jag drabbats av tyfus och ity att jag är sängliggande, inte taga emot besök.

Dagens ord: ”okay”, ”okej”

Statsminister Löfven fick rejält på tafsen av Sveriges självutnämnde ordexpert nr 1, Björn Ranelid, i dennes Facebookinlägg. Ranelid skriver: ”Statsministern Stefan Löfven har uttalat sig om våndan och oron inför att unga män som är bosatta i Sverige åker till Syrien och låter värva sig till terrorister. Han sade ordagrant på tal om denna handling: Det är inte okej.” 

Ranelid föreslår i stället att Löfven borde ha använt något av följande uttryck, det är inte acceptabelt, det är inte godtagbart, det är förkastligt, det är vettlöst, det är vidrigt det är avskyvärt.  

Så långt håller jag med Ranelid. Att använda ordet okej i det sammanhanget tyder på en brist i Löfvens vokabulär. Okej är fel stilnivå – det är alldeles för alldagligt för det allvarliga sammanhanget. Det är även för milt. 

Problemet är bara att Ranelid inte slutar där. När han väl kommit igång klagar han över problemet med att kongruensböja ett lånord som okej, men det stannar inte heller där. Han måste sen kasta sig över var och vart, slangord som avis, kolla och info, samt förstärkningsorden grymt och sjukt. Allt detta är toppat med hans egna omdömen slasktratt, papegojors språk, kloaker, den svarta sörjan, det sinnesslöa bruket, fekalier och träck, plumpt och obegåvat, m.m. 

Det är för mig fullkomligt obegripligt hur denna utomordentligt begåvade författare gång på gång kan nedlåta sig att självmant göra sig till åtlöje och en driftkucku. 

Det är något masochistiskt över det hela.

––

Ordet okay, okej, OK eller O.K. anses för övrigt eventuellt komma från engelskans all correct, allt (är) rätt, korrekt. Det har använts i svenskan sedan 1938.

Denna notis anses vara den första förekomsten av o.k. i tryckt text. Den publicerades i Boston Morning Post den 23 mars 1839 som en skämtsam förkortning av en avsiktlig felstavning, oll korrect, i stället för all correct. D.v.s. samma skämt som tyrckfel på svenska.

Dagens ord: "prenika"

Det finlandssvenska ordet prenika har plötsligt spridits på grund av ett festligt videoklipp (se nedan). 

Ordet kommer av det ryska пряник (prianik), på finska prenikka, franska prianik, italienska prjanik, ibland översatt med pepparkaka, som är ett ryskt kryddat bröd eller kaka. Det ryska ordet har med перец (perets) som betyder peppar att göra, men som här har samma betydelse som i det svenska pepparkaka, d.v.s. orientalisk krydda i allmänhet.

På finlandssvenska används ordet i betydelsen medalj, utmärkelse, ordenstecken, vilket man kan höra i videon här.