onsdag 30 september 2015

Dagens ord: "Brittsommar" och "indiansommar"

SMHI lovar, enligt löpsedlarna i dag, 20 °C till helgen så det kan vara dags att bena ut de här orden.

Andra delen av Forsytesagan, The Forsyte Saga, alltså böckerna av nobelpristagaren John Galsworthy som senare blev en berömd TV-serie, kom ut 1921. Den hette Indian Summer of a Forsyte

Uttrycket Indian Summer kommer emellertid från USA och beskriver ett väder med klara och kyliga nätter och klara och soliga dagar, samt en dagstemperatur över det normala, som infaller från slutet av september till mitten av november, framför allt i New England i nordöstra USA.

The Old Farmer’s Almanac, USA:s motsvarighet till Bondepraktikan, skriver: 
"If All Saints' [1 november] brings out winter, St. Martin's [11 november] brings out Indian summer."
 Den säger också:
”As well as being warm, the atmosphere during Indian summer is hazy or smoky, there is no wind, the barometer is standing high, and the nights are clear and chilly.”
På vad sätt uttrycket har med USA:s ursprungsbefolkning att göra skriver väderhistorikern William Deedler om här.

Brittsommar är på liknande sätt en varm och solig period som infaller under början av oktober. Namnet kommer av den heliga Birgittas dag, brittmässan, den 7 oktober. Det finns enligt SMHI inga meteorologiska skäl eller statistiska bevis för att en period av vackert väder ofta skulle infalla kring just detta datum. Se: SMHI.

Skulle jag ha några språkliga synpunkter på dessa uttryck så är det att brittsommar är förbehållet väder i Sverige och indiansommar väder i engelsktalande länder, framför allt USA.

Brittsommar är sannolikt det yngre begreppet och belagt bara sedan 1856 då Fredrika Bremer använde det i Hertha. Indiansommar är belagt i svenskspråkig litteratur från 1847 och Indian summer på engelska sedan tidigt 1700-tal.




torsdag 24 september 2015

Dagens ord: "empati, sympati"

empati har blivit ett modeord de senaste decennierna. Det är ett nytt ord i svenskan som vi fick in från engelskan (empathy) så sent som på 1950-talet. Sedan dess har det gjort ett segertåg genom allehanda texter och är nu ideligen på var mans läppar ;) 

Det är ju inget fel i det. Det anger en ytterst tilltalande egenskap. Att vara empatisk är eftersträvansvärt. Egenskapen har av några ansetts så viktig att det framförts mer eller mindre allvarliga förslag om att empati borde vara ett skolämne.

Bakgrunden är säkert allvarlig; man menar att vissa barn saknar empati och därför behöver lära sig det. Men givet att förmågan till empati är en egenskap är det knappast realistiskt att man kan lära ut det. Våra egenskaper och förmågor har vi till stor del som ett resultat av arv och miljö, varför brist på empati knappast kan avhjälpas av lärare och läromedel. 

Nåja. 

Vi har ett annat ord, sympati, som ställer till det rent språkligt och därför behövs kanske en klargörande utläggning. 

empati betyder alltså förmåga till inlevelse i andra människors känslor och behov. Man känner empati med någon, vilket innebär att man är inkännande, att man med inlevelse förstår en annan människas känslor och behov. 

sympati betyder en känsla av varm uppskattning av någon, särskilt vederbörandes egenskaper som vänlighet, pålitlighet, hjälpsamhet. Att fatta sympati för någon. Betydelsenyanser är förståelse och solidaritet. 

Exempel:
  1. Kalle kände empati med Lisa. – Kalle förstod hur Lisa kände sig och vad hon ville (och kunde därför hjälpa henne). Kalle var empatisk.
  2. Kalle kände sympati för Lisa. – Kalle gillade Lisa för att hon var vänlig, pålitlig och hjälpsam. Lisa var sympatisk.

Blandar man ihop dessa ord blir det ofta att han kände empati för henne, vilket alltså är en sammanblandning av de två orden. 

empati kommer av grekiskans  ἐμπάθεια  (empatheia) med betydelsen fysisk ömhet, passion från ἐμ (en) som är en preposition och πάθεια (pathos) som betyder patos, passion, lidelse eller lidande.

sympati kommer av grekiskans  συμπάθεια  (sympatheia) med betydelsen medlidande från συμ (syn) som betyder med och πάθεια (pathos) som betyder lidande.

OBS! Notera att de grekiska orden inte betyder samma sak som de svenska gör i dag!

onsdag 23 september 2015

Dagens ord: "ensam", "själv"

Det har blivit mycket vanligt att använda ordet själv i uttryck som jag bor själv eller jag var själv på resan, vilket många störs av.

Låt oss först bena ut vad orden själv och ensam betyder. 

  • själv betyder utan hjälp av någon annan. Ordspråket: Själv är bästa dräng. Ursprunget är det fornsvenska själver, som också lever kvar dialektalt, bland annat i östgötska: Jag kan själver. 
  • ensam betyder utan sällskap. En synonym är ordet allena, som synes mer frekvent i finlandssvenska än i rikssvenska. ”Allena var jag,/han kom allena” (Runeberg: Den enda stunden). 
Det viktigaste argumentet för att skilja på ensam och själv är att de har olika betydelser. 

Grundbetydelsen i själv och ensam ligger ju ganska nära varandra, och det gör inte så mycket i fall som Jag var själv hemma. Där förstår man att det betyder ensam. Men om vi jämför två andra meningar: Kalle fick äta själv och Kalle fick äta ensam. Den första betyder att ingen behöver mata Kalle, utan han klarar av att äta utan hjälp. Den andra betyder att Kalle fick äta utan sällskap. Om man använder själv i betydelsen ensam i den meningen kan det alltså bli tolkningsproblem. Därför är det bra att försöka hålla isär orden i sammanhang där det kan uppstå tvetydigheter. 

Det finns en del som tyder på att det finns en ovilja att säga att man t.ex. bor ensam. Många säger hellre bo själv. Detta kan bero på att ensam kan ge associationer av övergivenhet och ensamhet, något som är negativt laddat. För den självvalda ensamheten används därför ofta just själv. (Språkrådet) 

Jämför engelskans alone som betyder ensam, utan sällskap, utan värdeladdning, medan lonely (amerikansk engelska lonesome) är mer ensam och övergiven. Ex. He likes beeing alone in the house. She felt lonely and miserable after they all left.

lördag 19 september 2015

Dagens ord: "pröva på"

En tittarfråga ;)! 

”Tidningsredaktionernas språkkunskaper är inte alltid så imponerande. Man skickar in ett material om gosskörens pröva på-dag och de ändrar i införandet till gosskörens prova på-dag.” 

Ja, det är ju ingen fråga, men ett språkligt problem. Vad är det för skillnad på, eller är det någon skillnad på, prova på och pröva på

Verbet prova betyder att man provar något, oftast kläder, och ordet är ett gammalt fornsvenskt ord som har sitt ursprung i latinets probare. Från samma latinska ord kommer ordet pröva som också fanns i fornsvenskan men tog vägen över tyska. pröva betyder att man utför prov, t.ex. prövar sina kunskaper. Ordet används ofta med någon preposition, pröva in till musikhögskolan, pröva sig fram till den rätta sammansättningen, etc. 

Sen har vi det fasta uttrycket pröva på, som innebär att man får erfara något, t.ex. pröva på att sjunga i gosskör

Ibland kan prova och pröva vara utbytbara, men i det fasta uttrycket pröva på finns egentligen inget alternativ, men det är lätt att konstatera att tidningsredaktören var i gott sällskap; man hittar gott om prova på-aktiviteter i allehanda texter på nätet.

fredag 18 september 2015

Dagens ord: "flertalet"

I dagens tidning skriver tre disputerade forskare i en debattartikel: ”Utöver ökat engagemang från hjälporganisationer har flertalet frivilliga initiativ till insamlingar av pengar och mat poppat upp […]”.

Denna felaktiga användning av ordet flertalet blir allt vanligare och jag har svårt att förstå varför. Det korrekta hade förstås varit att skriva många, flera eller ett flertal. Jag tror att det har att göra med den vanliga sjukan att man inte nöjer sig med korta ord, utan gärna använder ett något längre (jmfr. problem-problematik, funktion-funktionalitet) . 

Men i det här fallet blir det helt galet eftersom betydelsen ändras avsevärt. Ergo: 

  • flera = många, ex. Han åt flera köttbullar. Vi vet inte hur många, men det var mer än en. 
  • ett flertal = många, ex. Han åt ett flertal köttbullar. Fortfarande ett obestämt antal, men rent subjektivt var det nog många. Kanske åt han fler än han brukade, eller fler än de andra vid bordet. 
  • flertalet = de flesta, ex. Han åt flertalet köttbullar. Han åt de flesta, d.v.s. fler än hälften av de som fanns i skålen! Om det var många vet vi inget om, bara att det var en majoritet av de som stod till buds. 

Övning. Säg följande meningar: Flera politiker är lögnare. Ett flertal politiker är lögnare. Flertalet politiker är lögnare.

torsdag 17 september 2015

Dagens ord: "knyckel"

knyckel är ett exempel på ett ord som "inte finns". Dock hörde jag det häromdagen då en person anvisade en grupp människor hur de skulle bete sig med plastomslaget till de smörgåsar de just fått. 
– Lägg plastknycklet här, sa han. 
Jag tror att det kom helt spontant och jag tror inte att han använt det tidigare.
Det var många som drog på smilbanden och jag tänkte: Vilket bra ord! 
Så här får ni det till skänks – knyckel
Ordet är bildat av verbet knyckla som är belagt i svenskan sedan 1772, besläktat med knåka och knöka.

måndag 7 september 2015

Dagens ord: "egna"

Något stör det mig ibland när skribenter inte har förstått att adjektivet egen inte uppför sig som andra adjektiv. 

Språkrådet talar om "adjektiv i bestämd form efter ägaruttryck". Det heter alltså min lilla hund. Adjektivet liten får bestämd form lilla efter ägaruttrycket min. Men det heter min egen hund – egen böjs inte. 

Men, om man skjuter in ytterligare ett adjektiv direkt efter ägaruttrycket, typ min första egna hund, ja, då måste vi böja även egen! Men stoppar man däremot in det extra adjektivet direkt före huvudordet, ja då kan man välja: Det är min egen lilla hund. eller Det är min egna lilla hund. (Här kanske någon läsare ryser lite. Det är okey.)

Någon typ av bestämning kan också göra att egen böjs: Min alldeles egna hund. 

Som ni ser gäller det ovanstående i singular. I plural behöver man inte tveka: Mina egna hundar, mina första egna hundar, mina första egna små hundar, mina alldeles egna hundar.

torsdag 3 september 2015

Dagens ord: "ta tillvara på"

Läsarfråga: ”Ett vanligt förekommande uttryck, främst i talspråk, är ta tillvara på. Enligt mig inte korrekt vare sig i tal eller skrift. Vad säger du?" 

Nej, det kan knappast anses korrekt utan är en sammanblandning av det två likartade uttrycken att ta tillvara (något) och att ta vara på (något)


Ex.: Ta till vara äpplena så att de inte ruttnar. Ta vara på äpplena så att de inte ruttnar. Båda funkar.

Man kan skriva både ta till vara och ta tillvara och så förstås tillvarata eller tillvarataga.

onsdag 2 september 2015

Dagens ord: "delad ekonomi"

En läsarfråga: ”Lyssnade på ett radioprogram i P3 där man talade om unga par som flyttar ihop och då antingen kan ’ha delad ekonomi eller sköta pengarna var för sig’. För mig är delad ekonomi motsatsen till gemensam men det kanske är så att delad ekonomi är att man delar alla inkomster och utgifter.”

Svar; Att ha delad ekonomi innebär absolut att vardera parten disponerar sin egen inkomst och står för sina egna utgifter. (Jag antar att de flesta då har någon form av gemensam kassa ur vilken pengar till t.ex. hyra och mat tas.) 

Jag tror att man antingen blandat ihop två betydelser av dela, eller i direktsändning bara snubblat på orden. 

Dela kan betyda dela upp något, separera, men det kan också betyda att man gemensamt utnyttjar något.

Det är alltså det senare som säkert spökar här: "vi delar bostad", "de kom på delad andraplats", "vi delar samma intressen", ”vi har delad vårdnad”, etc. Detta att dela innebär ju faktiskt att man inte separerar utan har något gemensamt.

tisdag 1 september 2015

Dagens ord: "kissa", "pinka"," pissa"

När vädret ser ut som det gör i dag kan det kanske vara befogat att ta upp några av våra vanligaste ord. Allt som rör underlivet, även om det gäller våra vanligaste behov eller sysslor, tenderar ju att få många namn. 

Då kan det vara intressant att notera att det äldsta ordet förstås är pissa. Det är ett ljudhärmande ord och finns i många språk sedan medeltiden. Det heter likadant bland annat på engelska (piss), franska (pisser) och på tyska (pissen). 

Sådana ord tenderar ju att bli ”ofina” och då skapar man eufemismer, förskönande omskrivningar. På svenska är en sådan pinka, på engelska pee, på tyska pinkeln och på franska faire pipi. Det svenska pinka dyker upp redan på 1600-talet och ytterligare en försköning, kissa, kommer i slutet av 1800-talet.

På tyska lärde vi oss för några år sedan ordet wildpinkeln, som betyder ungefär att kissa öppet på allmän plats. Stadsdelen med alla nattklubbarna, St. Pauli i Hamburg tröttnade på alla Wildpinkler och slog tillbaka under parollen St. Pauli pinkelt zurück – St. Pauli pinkar tillbaka – med tidernas skojigaste uppfinning.